BÖNBIFFAR MED INGEFÄRA, ELLER EN NY NIVÅ AV AWESOMENESS (RECEPT)

Igår kokade jag soppa på en spik igen. Det ledde till en helt ny nivå av awesomness med smaker som mest bara sa kaboomtjohejtjolahopp i munnen. Därför tänkte jag att jag skulle dela med mig av receptet. Resultatet blev bönbiffar smaksatta med ingefära och rosmarin serverat med morotspommes och en vitlöksdressing med tomat. Och ÄPPELSKIVOR! Receptet blir typ två portioner.

Jag började med att se mig omkring i köket och hittade det här:

 

Morotspommes: Sen skar jag morötterna som pommes, la dem i en form med olja och flingsalt för att göra morotspommes. In i ugnen i ungefär tjugo minuter på 200 grader. Lite såhär såg det ut innan det åkte in i ugnen:

Biffar: Sen sköljde jag En förpackning Icas mixade bönor  och  en halv burk sojabönor. Jag klippte ner färsk rosmarin (torkad funkar nog också), rev ner två cm ingefära, saltade och hällde i en skvätt balsamvinäger. Mosade ihop allt till en smet där lite hela bönor fortfarande fanns med.

Så formade jag biffar och stekte typ tio minuter på varje sida på låg värme för att få dem att hålla ihop (och det gjorde de tamigtusan).

Sås: Jag tog en och en halv dl creme fraische ungefär, rörde i en klyfta pressad vitlök och hackade en tomat superfint och rörde om tillsammans med en tesked honung.

Pålägg(eller vad man ska säga): Sen skar jag några skivor av ett äpple från trädgården och varvade med rödlöksringar på en bädd av sista salladen från trädgården. Äpplet är viktigt. ojoj.

Servering: Så la jag upp allting lite piffigt och skvätte lite balsamvinäger och strödde lite flingsalt över morötterna. Till det här hade jag gärna druckit en mildare, blommig ipa av något slag, men det hade jag inte hemma!

Så här såg det ut i allafall! (ps, lite citronskal för den som har i biffarna vore nog najs)

ALLA måste få äta det här. Alltså, verkligen. Och så fick jag använding för den bortglömda bönförpackningen längst in i kylen, och ytterligare ett par äpplen från trädgården. Jag längtar nästan till lunchen imorgon när jag får äta det igen.

Jag borde kanske börja tillaga awesome frukostar dagen innan också, så att jag lättare kommer upp ur sängen. Nu är det liksom preciiiiis så att jag hinner med tunnelbanan jag vill ta till jobbet.

Så, det blir till att vara osminkad mitt i höstiga morgonrusningen, sminka sig på tunnelbanan sådär som jag vet att vissa tycker är pinsamt (hej mamma), och längta efter första koppen kaffe något evinnerligt eftersom jag inte hinner med den hemma.

Har ni några bra tips till en sjukligt morgontrött (influensafeeling varje morgon oavsett antal h sömn) för att komma upp ur sängen om mornarna så att ni får tid på er?