fredag 28 mars 2014

ÖVERAKTIV HJÄRNA- OM STRESSEN I RASTLÖSHETEN OCH OM RIKTIG LYCKA

Den värsta stressen som finns för mig är rastlöshet. Vänner och bekanta frågar ofta hur jag klarar av att göra allt jag gör, utan att gå in i den berömda väggen. Jag säger att jag har varit där, kört igenom den med ångvält och kommit tillbaka igen. Det hände dock inte när jag hade för mycket att göra; tvärt om - när jag var rastlös.

Visserligen pluggade jag design som en idiot, men det var också allt jag gjorde. Jag behöver många olika sorters stimuli för att vara lycklig. Jag kan inte "ta det lugnt" genom att göra ingenting. Jag tar det lugnt genom att skapa och producera. Musik, dans och eld, scenframträdanden och produktion är livsviktiga beståndsdelar i mitt liv. Det är meditation för mig att känna att jag skapar något och driver någonting framåt. Det är riktig stark passion och jag kan tänka mig att det är lite svårt att sätta sig in i för människor som inte är konstnärssjälar. Många tycker till exempel att det räcker med att ha en partner för att vara lycklig.

Det gör det inte riktigt för mig. Jag är lycklig att ha en partner, men inte FÖR ATT jag har en partner. Partnerskapet är liksom grädden på moset och pricken över i:et. Grunden för min lycka är mina passioner. Det kan vara rätt svårt att handskas med för en eventuell partner kan jag tänka mig. Om inte han är likadan själv förstås. Det blir liksom någon slags maktobalans där han är mer beroende av mig för att vara lycklig i sig själv, än vad jag är av honom. Knepigt det där. Såklart vill jag ha ett tryggt förhållande där man är livspartners och bästa vänner, men det måste vara fritt nog att tillåta självutveckling. Man ska vilja att ens partner utvecklas och finner lycka. Vara varandras största hejjarklack.

Hur som haver. Jag blir som mest stressad när jag inte har någonting att göra. Speciellt på vintrarna. Jag sätter mig ofta på tunnelbanan när jag inte kommer på något annat att göra. Skriver låttexter och tittar på folk. Då händer det i alla fall något omkring mig. Jag får inspiration från andra och tröttnar ganska lätt på mig själv.

Det finns olika sätt att koppla av; mitt är full fart framåt!

XOXO
Linnea

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar