Idag har jag varit på återbesök hos sjukgymnasten. Nu har det gått en
vecka sedan operationen och enligt min söta sjukgymnast Linda så repar
jag mig riktigt bra. Det är så svårt att veta själv hur man ligger
till, när man har vrålont och är stel som en pinne i benet.
Men jag fick ett riktigt bra betyg, repar mig än så länge fortare än de flesta; HURRA!
Det känns så himla lustigt att behöva åka färdtjänst. Det borde väl kännas lite lyxigt att få ta taxi överallt, men jag känner mig snarare hindrad och o-fri. Jag har ju en väldans grej för det här med att klara mig själv, lite pippi långstrump, och det börjar redan bli skitjobbigt att behöva be om hjälp men minsta lilla småsak. Tant i några veckor. Jag får stå ut. Även fast jag känner mig dum, jobbig och krävande.
Jag har hunnit rita lite också, det blev en sån här:
Och så har jag uppdaterat min portfolio inom grafisk formgivning med lite konceptskisser för en delikatessbutik med inriktning bröd och kaffe. Här har ni länken:
http://miraquelbylinnea.tumblr.com/Förr övrigt känner jag mig riktigt peppad idag. Tänker att jag borde plocka hit något besök till helgen, umgås kan man väl göra fast än man inte kan springa omkring?
Och så måste jag komma igång med något projekt nu. Jag är liksom som lyckligast när jag är förväntansfull. Och när jag har projekt, saker att producera och att lära mig. jag är ju en väldans aktiv människa i vanliga fall, flänger alltid omkring så det blir en liten utmaning att aktivera sig i stilla läge. Jag får ju inte ens åka kollektivt.
Heppettihopp!
